Segla på Ostkusten

När vi kastade loss sommaren 2017 för att segla till Gotland och Stockholms skärgård var vi så förväntansfulla. Det var första gången vi skulle ut på en så lång segling med S/Y Salt och vi hade sex veckor på oss. Vilken lyx att vi skulle segla på Ostkusten!

Söndag efter midsommar kastade vi loss. Vi tänkte segla ner till Helsingborg och ta oss ut till Ven samma kväll, men det blev kolsvart innan vi hann fram. Istället seglade vi in i Helsingborg och fick plats långsides inne i småbåtshamnen, vid kajen nedanför restaurangerna. Vi bestämde oss för att ta oss ut till Ven morgon efter.

Ven

Ven, detta underbara paradis som ingen av oss besökt tidigare. Trots att vi egentligen var på väg till Falsterbo-kanalen så snabbt som möjligt kunde vi inte lämna Ven på två dagar.

Happy place

Läs mer om Ven här!

Efter denna grymma start på semestern drog vi vidare ner mot Falsterbo-kanalen. Det var en härlig känsla att passera under Öresundsbron. Vi har flera gånger pratat om det när vi kört över med bil och nu var det vår tur att korsa bron underifrån!

Öresundsbron
Falsterbokanalen

Christiansö

Roligt att gå igenom falsterbokanalen men sedan blev det en regnig segling ner till Christiansö. Denna danska mysiga ö som ligger strax utanför Bornholm, kan du läsa mer om på länken här: Läs om Christiansö här

Chrisiansö

Efter fyra fina dagar på Christansö var vi redo att dra vidare. Det blåste ganska mycket så därför blev det ett extra dygn innan vi kom iväg men sen kunde vi sätta segel mot Kalmarsund.

Kristianopel

Vi hamnade i Kristianopel, en liten charmig by men drog vidare tidigt på morgonen till Kalmar.

Största anledningen att vi gick in till Kalmar var för att vi behövde handla. Så läget blev lite ansträngt när vi inte hittade plånboken. Käckt nog har vi inte två plånbokar när vi seglar utan en gemensam med alla kort och pengar i.

Vi funderade lite och insåg att det enda vi gjort i Kristianopel var att gå ut och fika. Så det måste varit där vi glömt vår plånbok. Nåväl, i Kristianopel var det väldigt hemtrevligt och alla var typ släkt med alla. Så det dröjde inte länge förrän en trevlig ungdom kom körandes upp till Kalmar med plånboken mot bensinpengar. Vi hade ju försökt hyra bil för att hämta plånboken men fick nobben trots vår trevliga uppsyn. Det var tydligen viktigt att man hade ett körkort att visa upp när man skulle hyra bil i Kalmar ..

Vi tog oss vidare mot Öland och Byxelkrok. Det blev en fin kväll och vi grillade innan vi kollade vädret inför överseglingen till Gotland. Vi planerade att ankomma Visby hamn mitt på dagen, det var slut på Almedalsveckan och vi hoppades få en bra plats om vi kom innan det fylldes på med nästa veckas båtar.

Visby, Gotland

Det kändes lite maffigt att styra in båten i hamnen där även de stora passagerarfärjorna gick in och ut i skytteltrafik. Vi fick hålla koll på VHF kanal 16 där dom aviserar när färjorna går ut och in genom piren. Då får man inte passera samtidigt och tro mig, det vill man inte heller!

När vi väl kom igenom hamninloppet vinkade de trevliga hamnvakterna åt oss att hänga efter dem och vi blev anvisade en plats allra längst in vid den stora trappan. Bästa platsen helt enkelt!

Salt i Visby hamn

Vi ägnade första dagen åt att utforska den fina stadskärnan i Visby. Det var grymt varmt och Visby består mest av pp- och nerförsbackar så det behövdes pauser i värmen.

Mojitopaus

Andra dagen hyrde vi bil och körde runt hela Gotland. Så vackert det är på Gotland och vi fick en riktig kanondag. Mestadels satt vi i bilen förstås men ändå!

Väggren på Gotland
Så mycket bättre!

Hört talas om Rent a wreck?

Men sedan dök det upp en liten detalj och de trevliga hamnkillarna i Visby kändes plötsligen högst opålitliga. Vi blev medvetna om att vi hade fått hyra en bil som var avställd. Ok, visserligen hade de uthyrning enligt konceptet ”Rent a wreck” men ändå …

Vi blev upplysta om läget av en polispatrull som stoppade oss med bister uppsyn. Men nu fick vi faktiskt nytta av vår oskyldiga uppsyn och fick köra vidare med löfte om att åka direkt till verkstan. Det gjorde vi såklart, men först efter att vi kört runt på andra halvan av ön. Fast det gjorde vi med polisens goda minne. Väldigt trevlig poliskår på Gotland, nu var det dom som var våra favoriter!

Fårö
Fårö
Fårö fyr
Varning för tåg

Efter några härliga dagar på Gotland drog vi vidare och nu var målet Gryts skärgård. Vi hade ungefär 50 distans och hade tänkt oss att hamna lite norrut. Överfarten började med ganska frisk, nordostlig vind men sedan vred vinden mot nordväst och avtog sedan nästan helt. Så vi hamnade helt enkelt längre ner än planerat, närmare bestämt Klintemåla som ligger i Misterhults skärgård utanför Oskarshamn. Därefter tog vi oss till Öja via Fyrudden. Fyrudden visade sig inte vara så mysigt som vi fått uppfattningen av när vi läst om det. Men i gengäld var Öja var riktigt trevligt!

Öja – Landsort

Vi hade förstått att hamnen på Öja inte var så stor men det visade sig finnas plats för en hel del båtar men själva infarten var väldigt smal. Vi gick in samtidigt som en annan båt och fick backa ut och vänta tills de var klara innan vi kunde gå in och lägga till.

Öja ligger längst söderut i Stockholms skärgård och man hör ofta Landsort i väderprognoserna. Vi hyrde cyklar och cyklade till södra sidan av Öja där Landsort fyr ligger. Det var jättemysigt på den sidan och vi strosade runt och kikade på fyren och bara njöt av att äntligen vara i Stockholms skärgård.

Landsort fyr
Landsort

Utö

Dagen efter lämnade vi Öja och gick vidare till Utö. Utö var ganska mysigt men jisses vad dyrt det var. En långsidesplats kostade 600 kr. När vi kom in i hamn framåt eftermiddagen fanns dessutom inga platser kvar. Vi blev mötta av en hamnkille som skakade lite på huvudet när vi frågade om vi inte bara kunde lägga till utanför en annan båt. Men göteborgare som vi är kunde vi liksom inte låta bli att fråga en större Hallberg Rassy som låg långsiden vid Malmbryggan. Inga problem att lägga till utanpå dem tyckte de, så det gjorde vi. En snabb sväng på land i regnet, sedan dök vi ner i båten igen. Dagen efter tänkte vi gå vidare norrut.

Vi fick en fin segling dagen efter och hamnade på Mörtö Brunsön, en fin naturhamn med trevliga båtgrannar och dagen efter siktade vi på Sandhamn.

Vi d det här laget var vi mer än nöjda med att segla på Ostkusten, det kunde väl inte bli bättre än det vi upplevt hittills?

Sandhamn

Efter att ha cirklat närmare 2 timmar utanför Sandhamn och väntat på vår tur fick vi äntligen lägga till i hamnen. Sandhamn är ju lite av Ostkustens motsvarighet till Marstrand på Västkusten. Men så mycket party kunde vi inte upptäcka trots att vi faktiskt letade ordentligt. Det blev en middag på byn och sedan kunde vi inte ens hitta en bar som var öppen trots att vi var där mitt i juli.

Sandhamn

Dagen efter tog vi en promenad runt hela Sandön som ön faktiskt heter. En god frukost med lite lyx från bästa bageriet vägde med råge upp det uteblivna barbesöket kvällen innan.

Södra sidan av Sandön

Vi tog oss vidare efter frukost och gick genom en riktigt fin passage mot Möja. Vi hade läst att det finns flera små hamnar men vi fick vända om i två av dem. Helt fullt! Till slut fick vi plats på en brygga längst norrut som knappast ens tillhörde hamnen.

Möja

Detta blev något av en favorit hos oss. Så mysigt det var att cykla över hela ön ner till andra sidan. Hela ön var mysig med trevliga små restuaranger, dock var allt ganska utspritt över ön. På den sida vi låg med båten låg Jeppes trevliga cykeluthyrning och en mindre mataffär.

Jeppes på Möja

Ett annat trevlig ställe var Wikströms fisk som låg mitt på ön. Ganska dyrt men stället var enkelt och anspråkslöst med mysig uteplats och mycket folk. Vi fick vänta i evigheter på maten men det var gott och trevligt ändå.

Backen upp mot Wikströms fisk
Wikströms fisk på Möja

Fejan

Dagen efter drog vi vidare och hamnade på Fejan. Det här visade sig vara en ö med en spännande historia. Läget mot Ålands hav gjorde att man valde Fejan när man skulle anlägga en karantänstation för att stoppa den fruktade koleran. År 1894 låg det 194 fartyg med 3000 personer i karantän här. Fyra personer dog men smittan nådde aldrig Stockholm. Karantänstationen var i drift ända in på 1930-talet. 

Ön har också fungerat som flyktingförläggning åt flyende från Estland i slutet av andra världskriget. Ca tusen personer kunde inkvarteras i det stora karantänsjukhuset som ligger lite längre in på ön.

Fejans gästbrygga
Navigering på Fejan
Kul med semester!

Rödlöga skärgård

Förväntningarna på Rödlöga skärgård var ganska höga. Vi hade hört en del om Rödlöga skärgård av folk vi mött på vägen. Nu lämnade vi Fejan för en kort segling till Rödlöga.

Rödlöga skärgård
Rödlöga på väg mot affären

En sak vi hade hört var att det fanns en ostaffär med fint utbud av goda ostar på denna lilla ö. Vi såg fram emot att komma till Rödlöga och vi blev verkligen inte besvikna. Egentligen finns det ingen riktig hamn på Rödlöga utan det är ett sund man seglar in i. På Rödlöga lägger man till mot Seglarberget men där var det smockfullt när vi kom. Vi hittade då en plats på ön mitt emot och fick ta jollen över till Rödlöga. Under dagen fylldes det på mer många båtar som ankrade mitt i sundet.

Vilka fina dagar vi fick på detta magiska ställe, en riktig pärla på Ostkusten!

SY Salt på Rödlöga
Utflykt med jollen

Supernöjda med våra dagar på Rödlöga länsade vi ner till Dalarö för att övernatta och tanka inför ett långt ben över till Öland igen. Och vi konstaterade att segla på Ostkusten var verkligen helt magiskt. Vart vi än kom visade sig Ostkusten från sin bästa sida.

Mot Kalmarsund

Vi gick från Dalarö tidigt på morgonen för att hinna fram i god tid dagen efter, det skulle blåsa upp och vi ville vara inne i Kalmarsund innan dess. Vi fick en magisk natt på havet och angjorde hamnen i Borgholm strax efter lunch. 

Färden fortsatte söderut och vi hade siktet inställt på att gå till Utklippan. Det var ganska hård vind och vi hade hört att det var svårt att ta sig in genom pirarna till Utklippan om det gick hög sjö. Eftersom vi inte lagt till där innan ville vi inte chansa på det, så vi tog det säkra före det osäkra. Efter en koll på sjökortet upptäckte vi en liten hamn i Karlskronas skärgård som hette Torshamn. Vi skulle ju bara ligga en natt så det spelade inte så stor roll var vi hamnade. Det var en lång utstakad farled där man var tvungen att köra efter ens-fyrar både framåt och bakåt för att inte gå på grund.

Torshamn

När vi väl kom in i den lilla lilla hamnen Torshamn trodde vi knappt våra ögon. Ett litet orört ställe med några få båtar. Det var typ fullt och när vi kom in med vår, i det sammanhanget, enorma båt ropade alla tjänstvilligt att vi kunde ligga där eller där eller där. Så välkomna vi kände oss. Vi fick backa in och fickparkera mellan båtarna och sedan fick vi en fin kväll. Efter en stund började ett band spela på den lilla restaurangen och det dök upp lite folk från olika håll.

Torshamn

Utklippan

Dagen efter tog vi oss ut till nästa grymma ställe, Utklippan som är Sveriges sydligaste ögrupp. Utklippan består av två öar, Norraskär och Södraskär där Norraskär har en anlagd hamnbassäng för fritidsbåtar. Denna byggdes 1937-42 som nödhamn för yrkesfiskare. Ögruppen märktes ut redan på 1600-talet på grund av det isolerade läget och de många grunden i vattnen runtomkring , men inte förrän 1836 kom det ett kungligt direktiv och fyren kunde byggdes.

För att ta sig över till fyren kunde man låna små ekor som låg förtöjda i bassängen. Perfekt för oss som hade packat ihop vår jolle inför överseglingen. Vi brukar inte ha den guppande efter båten på lite längre seglingar.

Norraskär
Västra inloppet
Östra inloppet
Utklippan fyr
Fyrhus
Utklippan
Selfie uppe i fyren

Vi lämnade Utklippan på väg mot Skånes sydöstra udde. Vindarna var lite taskiga mot oss så vi hamnade lite otippat i Åhus där det var festival-trevligt värre.

Nästa dag gick vi längs kusten och rundade udden och satte kurs västerut. Vi tänkte gå hela vägen till Falsterbo men i höjd med Ystad började det blåsa sydväst och det blev en väldig sjö. Vi tröttnade och gick in i Ystad för natten.

Dagen efter var det helt stilla men vi råkade ut för ett slagregn som gjorde att sikten blev lika med noll. Vi såg på radarn att flera båtar runt omkring tappade sin orientering men efter någon kvart kom sikten tillbaka. Vi tog oss igenom Falsterbo-kanalen och var nu tillbaka på västra sidan av Sverige.

Ven

Ven

Nu skulle vi upp till Lillhamn för att hämta Frida som skulle följa med oss ut till Ven. Exakt, vi kunde inte låta bli att ta några dagar på Ven igen innan vi skulle hemåt igen!

Läs mer om Ven här!

Efter Ven tog vi oss vidare upp via Aholt och Läsö innan vi lade till vid hamnen hemmavid. Så nöjda med vår första riktiga långsegling och med alla fina ställen vi besökt. Det gav verkligen mersmak. Segla på Ostkusten gör vi gärna om!

Sverige är verkligen fantastiskt!

Vill du läsa om att segla på Västkusten kan du klicka på länken nedan:

Segla på Västkusten